Är vi verkligen intresserade av ännu en bok om Nordamerikanska inbördeskriget 1861 – 1865? 

Svaret är definitivt ja och särskilt trevligt är det att boken skrivits av en svensk, Göran Rystad.  

Förutom detta så sätter alltid konflikter och särskilt militära sådana, avtryck i historien för lång tid framöver och det är givande att läsa om detta i och med att det ger en bättre förståelse för varför det amerikanska samhället ser ut som det gör idag. Boken är lättläst men ändå tämligen detaljerad och med en hel del intressanta illustrationer. Jag tycker boken är mycket bra och rekommenderar den varmt.

 Själva upprinnelsen på konflikten förklaras på flera sätt genom att återge olika “skolors” syn på orsakerna till varför kriget startade:

• Den nationalistiska traditionen, som betonar den moraliska stridsfrågan om slaveriet som en grund att bygga ett samhälle på och där Norden står för ett avståndstagande som är värt att gå i krig för och ett Södern där man ser slaveriet som en naturlig integrerad del i sociala livet. Denna åsikt betonar den moraliska sidan av konflikten.
• Ekonomiska skolan, som betonar skillnaderna mellan de grunder på vilka de två antagonisterna byggde sitt näringsliv. Nordens näringsliv som är diversifierat och som vill ha skyddstullar för den växande industrin och Söderns agrara näringsliv som med basen i “King Cotton” är helt inriktad på export av bomull främst till Storbritanniens textilindustrier och sitt starka beroende av import i brist på egen produktion.
• En sentida skola som betonar den oundvikliga konflikten och betonar fanatismen som den främsta drivkraften i konflikten.

Rystad lyfter fram dessa och andra synsätt och ger allsidiga förklaringar till krigets orsaker, som varit förhärskande under den tid som gått sedan den blodiga konflikten avslutades.

---

Boken behandlar sedan ett antal viktiga händelser i kriget och de illustreras på ett detaljerat sätt som vissa av oss “historienördar” finner givande.

• Fort Sumter, där kriget startade (utan dödsoffer, med undantag för en olyckshändelse i samband med att Nordsidans befästning kapitulerade). 

• Slaget vid Bull Run eller slaget vid Manassas, som det även kallas, där den religiöse sydstatsgeneralen Thomas J. Jackson fick smeknamnet “Stonewall” Jackson.

• Duellen mellan Monitor och Merrimac (senare döpt till Virginia), där svensken John Eriksson var konstruktör till en helt ny typ av pansarskepp. En monitor finns för övrigt att se i Göteborgs hamn, där den överlevt som tankdepåfartyg innan den på senare år har restaurerats. Duellen slutade oavgjort kan man säga, men ledde till att Nordsidans sjöblockad av Sydstaterna kunde stärkas.

• Slaget vid Antietam som var ett av de blodigaste bataljerna. Det dog fyra gånger fler soldater vid Antietam än vid D-dagen 1944.

• Slaget vid Chancellorsville där sydstatsgeneralen “Stonewall” Jackson av misstag sköts till döds av sina egna trupper.

• Världens första ubåtsattack som genomfördes av sydstaternas ubåt H. L. Hunley. Ubåten förliste strax efter sitt lyckade uppdrag och återfanns  och bärgades 1995.

• Slaget vid Gettysburg som vanns av Nordsidan och som var en vändpunkt i kriget. Fram till dess hade Konfederationen, som Sydstaterna kallade sig, haft initiativet på slagfältet och fram till Gettysburg varit framgångsrika.

• Skildringen av kapitulationen vid Appomattox

Författaren har också ett antal intressanta personporträtt bl.a. av:

• Abraham Lincoln, Nordstaternas president som mördades (av John Wilkes Booth) strax efter General Lees kapitulation.

• Ulysses S. Grant var Nordstaternas mest framgångsrika general och efter kriget president i två omgångar. Det var en ganska törstig herre och han var inte heller speciellt framgångsrik som politiker.

• William T.  Sherman var en general på Nordsidan, som hade många krigiska framgångar. Ökänd och ihågkommen än idag för “marschen till havet” och förespråkare för det totala kriget. Han var mycket frispråkig och tyckte illa om politiker och journalister, för de senare myntade han en kommentar på latin, som lyder “Vox populi, vox humbug”.

• Robert E. Lee var sydstaternas mest  framgångsrika general och överbefälhavare. Han var respekterad av både vänner och fiender. General Lee erbjöds befäl, i krigets inledning av Unionens (Nordsidans) president Abraham Lincoln, men avböjde med motiveringen (som för övrigt de flesta officersutbildade valde att följa) att han ville vara sin hemstat Virginia trogen och Virgina valde att ansluta sig till Sydstaterna.

• Jefferson Davis som var Sydstaternas president. Efter kriget blev han direktör för ett försäkringsbolag i Memphis.

Boken innehåller intressanta historiska noteringar och förklaringar till bland annat.

Varför har nordstatsgeneralen Joseph Hooker fått ge namn till begreppet hooker, som är engelskt ord för prostituerad?!

Vad har det engelska ordet sideburn (polisong) för koppling till inbördeskriget?! Klicka här för att se svaret (länk).

Vad har Elvis Presleys hitlåt “Love me tender” med konflikten att göra?      Klicka här!

 

Författaren

Göran Rystad, professor i historia vid Lunds universitet 1975 – 1991, är expert på amerikansk historia.