Tag Archives: Jarl Kulle

Fanny och Alexander

Fanny och Alexander

Fanny_och_Alexander

Ja, då har man sett samma film för, jag tror femte gången.

Kan man se en film flera gånger?

Ja, uppenbarligen, om filmen har sådana kvaliteter som “Fanny och Alexander” (länk) har. Där återfinns det mesta av mänskliga beteenden, som finns både på ont och på gott.

Den här gången såg jag och tills skillnad mot tidigare förstod jag hur nära den öppna handen, beredd till en smekning av en kind är, till att knytas i vrede och slå. Den skillnaden bestäms i någon pervers hjärna som skickar impulsen från en reptilhjärnan ner till handens muskler, som slår besinningslöst.

“Fanny och Alexander” bärs upp av gräddan dåtidens främsta svenska skådespelare, där jag blir glad av Jarl Kulles roll Gustav Adolf Ekdahl och hans kärlek till det lilla livet, god mat, goda drycker och kvinnor, man kan bara älska den livsnjutaren.

Jan Malmsjös personporträtt, som biskopen Edvard Vergerus är något av det vidrigaste som visats på vita duken. Han är allt som Gustav Adolf inte är.  Jag har sett drag av biskopens karaktär hos personer, “live” och det är inga roliga minnen.

Berättelsen har också gett oss åskådare det mest skrämmande ljud någon lyssnat till och det är som ni förstår Emilie Ekdahl (Ewa Fröling), som sörjer sin make Oscar Ekdahl (Allan Edvall), det fullkomligt skär i öra och hjärta.

Att jag inte nämner fler skådespelare beror inte på att de är sämre, nej inte alls. Det beror på att jag har så jävla ont i nacke och axel så jag kan inte skriva mer med pekfingret. Jag är ingen större beundrare av Ingmar Bergmans filmer med undantag för “Fanny och Alexander” och ett par filmer till, men just den här filmen tillhör världsarvet. Den får åtta pilsner av mig.