Tag Archives: Grekland

Herodotos, Den förste globalisten av Sture Linnér

Jag slår upp första sidan första sidan och läser ett citat av Anders Cullhed (länk), “Förstår vi inte historien blir vi främlingar i nuet”. Det var ingen dålig början, inte för att jag vet vem Anders Cullhed är (det vet jag nu), men jag förstår citatet. Det är klokt. 

Det är var med stort intresse som jag införskaffade den här boken, för jag parallell läser en bok om samma historiska person, men som är skriven av Ryszard Kapuscinski (länk) och som heter “På resa med Herodotos”. Det skall bli intressant att så småningom jämföra böckerna med varandra.

482px-Herodotus_Massimo_Inv124478

Så här kanske Herodotos såg ut. Bysten är en kopia av en kopia.

Först och främst (om ni inte orkar läsa längre än till denna mening) vill jag slå fast att det är en bra bok och lämpar sig väl att läsa av vem som helst som har något intresse för vår dåtid, nutid och framtid och hur historien “krokar” ihop sig och skeenden får mening i och med att man får en ökad förståelse för att ingenting händer utan att det beror på någonting.

Boken är en berättelse om vår förste västerländske historieskrivare, Herodotos. Han föddes i dåvarande Halikarnassos (nutidens Bodrum) år 484 f. Kr. Hans främsta bidrag är som historiker och geograf, men även som antropolog. Detta var på hans tid en del av den grekiska kolonin Jonien. Herodotos var inblandade i ett uppror mot en lokal härskare, Lygdamis och fick fly från staden

800px-Plan_Halicarnasse

Så här såg Halikarnassos stadsplan ut något sekel efter Herodotos födelse.

Han tillbringade sin mesta tid på resande fot, men slog sig troligen ner och tillbringade sina sista år i den grekiska kolonin Turioi, vid “hälen” på den italienska “stöveln”, inte långt från Sybaris (länk).

Herodotos reste runt i och skildrade det som nu är Egypten, Främre Orienten och Svarta havsområdet. Han återger olika folks vanor och historia och sedvänjor.

Först återger Linnér bakgrundsinformation om:

  • Historieskrivningens ursprung
  • Herodotos liv och samtid
  • Arvet från epiken och dramat
  • Kvinnornas roll
  • Herodotos och Thukydides (länk)
  • och mycket annat

Sedan kommer berättelser ur Herodotos verk “Historia”, som är en sammanställning av 9 böcker eller delar. Såväl namn på verket som dispositionen är sentida konstruktioner.

De sex första böckerna redogör för bakgrunden till vad som senare sägs om Xerxes invasion av Grekland. De beskriver folk och platser som perserna lärde känna. De tre sista böckerna gäller Dareios och Xerxes tid vid makten. Strukturen är upplagd efter de persiska kungarnas erövringar:

Boken är lättläst och Linnér tar upp mängder med intressanta iakttagelser som Herodotos gör och kopplar ihop dem med företeelser över tid och rum. 

Vi får av Herodotos veta att:

“egyptierna var de första av alla människor som uppfunnit årsräkningen, i det de jämnt uppdelat året i tolv delar. De påstod att de uppfunnit detta genom att ge akt på stjärnorna. De räknar härvid, synes det mig, visare än hellenerna, såtillvida som hellenerna vartannat år skjuter in en skottmånad med hänsyn till årstiderna, under det att egyptierna räknar var och en av de tolv månaderna till trettio dagar och därtill för varje år lägger till ytterligare fem dagar, och på det sättet kommer årstidernas omloppstid att stämma riktigt”.

Så här återges Herodotos ord om skyterna, ett ryttarfolk, som han tycks beundra, lite grann i varje fall:

“en uppfinning som är större och sinnrikare än något annat vi känner från människolivet, fastän jag i övriga stycken inte kan prisa dem. Denna deras stora uppfinning består däri att ingen kan undkomma, som anfaller dem, men att det däremot inte är möjligt att få rätt på dem, om de själva inte vill det. De har nämligen varken byggt sig städer eller murar, utan de för sina hus med sig, och alla är de beridna bågskyttar; de lever inte av åkerbruk utan av boskapsskötsel, och deras bostäder finns på vagnarna. Hur är det då möjligt annat än att de är oövervinnliga och oupphinneliga?”

Är det härifrån talesättet kommer “att man skall färdas genom livet med liten packning”?!

Dessa skyter, som under svensk medeltid kopplas till vår historieskrivning av bland annat Olof Rudbeck d.ä (länk)

Vi får vidare lära oss mycket som vi inte visste om folk som hette, geter, argipaier, issedoner, enögda arimasperna, neurer, budiner, garamanter, nasamoner, sarmater, amasoner och flera andra folkslag och deras vanor och seder. 

Det är tur att Herodotos inte lever i Sverige idag för då hade hans “Historia” förbjudits på grund av rasism, DO hade bötfällt honom och ännu värre, Uppdrag Granskning och Janne Josefsson hade kommit och knackat på dörren.

De avsnitt, som handlar om Marathon, Salamis, Thermopyle och Plataiai hade jag tidigare läst om och kände väl till, men med hjälp av Herodotos och Sture Linnér så sätts de in i ett historiskt sammanhang som gör vår västerländska sentida historia begriplig. Utan dessa segrar ingen västerländsk civilisation och ingen västerländsk kultur, bara “mörker”.

Sture Linnér återkommer gång på gång till kraftmätningen mellan Öst och Väst och det är den motsättningen man kan se än idag och då särskilt inom religionens betydelse för kulturernas utveckling och/eller tillbakagång.

Författaren

Sture_Linnér,_Chios,_maj_2006_Foto_Fredrik_Posse

Professor Sture Linnér, Kios, Grekland, maj 2006

Sture Linnér född 1917 och död 2010 är en minst sagt i sig själv en intressant person. Han var en av Sveriges största kännare av grekisk kultur, docent i grekiska och FN-diplomat. Han handplockades som medarbetare till Dag Hammarskjöld och var nära att omkomma tillsammans med Dag Hammarskjöld  när dennes plan sköts ned av belgiska legoknektar vid Ndola 1961. Strax innan starten från Kinshasa flygplats, så beordrade Hammarskjöld Linnér att kliva ur planet. Dag Hammarskjöld ansåg att Sture Linnér skulle göra mer nytta i Kinshasa än att följa med på planet och det beslutet tackar vi för, annars hade denna bok inte funnits.