De Andras Liv

De andras liv

de_andras_liv

En utmärkt bra film (den fick en Oscar för bästa utländska film, tysk, 2007), men är det en film, som bara kan förstås av den som upplevt det kalla kriget, visserligen från den svenska horisonten, men ändå.

Vet, de som är födda på 80-talet vad DDR och BDR var? Det kan vara svårt för oss, som är äldre att förstå det eftersom murarna mellan länder var så höga fram till kommunismens fall, att vi inte såg vad som hände på andra sidan eller hörde vad som pågick där. Då och då fick vi se förfärliga saker och höra om elände genom en spricka i muren som öppnades för att sedan snabbt stängas igen.

Vet man idag vad “Skådeprocesser i Moskva” var för något,

Radek's_action

känner man till GULAG,

1932_belomorkanal

upproret i Berlin 1953?

Berlin, Aufstand, sowjetischer Panzer

 

Tveksamt.

Det här är en bra film, mycket bra film, som tysk film ofta är och jag var särskilt road av att se en favorit skådespelerska i huvudrollen, Martina Gedeck. Hon är grym i den här filmen som i så många andra hon är med i t ex Elementarpartiklarna och Tannbach.

Martina Gedeck 2

Överlag så är skådespelarnas insatser av yppersta klass, men det är sällan man ser en skådespelare som Ulrich Mühe med så nollställt ansikte som han när han spelar STASI-agenten Hauptman Gerd Wiesler, en av och kanske viktigaste huvudrollen.

00553297_jbh

Vad handlar filmen om då?

Året är 1984 och Östtyska statens förtryck genom Erich Honecker och strypgrepp med hjälp av STASI på Östtysklands intellektuella är kvävande i den östra delen av Berlin.

I centrum för berättelsen är konstnärsparet, Georg Dreyman (Sebastian Koch) teaterförfattare

SebastianKochProfile

och Christa-Maria Sieland (Martina Gedeck) skådespelerska och kretsen runt dem där många är bannlysta av regimen och förtrycks på olika sätt.

En minister utövar påtryckning på och inleder ett påtvingat kärleksförhållande med Christa-Maria.   STASI-agenten Gerd Wiesler får i uppdrag att inleda övervakning och avlyssning och han blir mer involverad i de övervakades privatliv än vad som var tänkt. Det är ganska förståeligt med det torftiga privatliv som han har och som man får se glimtar av.

Filmen överaskar och det gör den genom ett mycket bra manus (skrivet av Florian Henckel von Donnersmarck) med överraskande vändningar i handlingen och spänstiga dialoger som är lagom långa och trovärdiga och för den som varit i Berlins östra del så kommer man känna igen de trista gråa statsdelarna, men det är också det enda. Skräcken och förtrycket som berlinarna upplevde i nästan 40 år den kan vi bara ana, men som svensk aldrig förstå.

Det finns dock något från filmen som kletade fast på mig och det var den konformism och åsiktsförtryck som för stora delar av befolkningen i Östtyskland var plågsam och som man ofta fick sätta livet till för,  i uppror, flykt från landet eller avrättningar bakom murar.

Jämförelsen haltar och är till och med åt helvete fel, men jag tycker mig i dagens Sverige se en kvävande blöt filt lägga sig över de människor som försöker hävda en annan åsikt än den vedertagna och godkända linjen som basuneras ut från vår statliga television, radio och de stora tidningarnas journalister och krönikörer. Det är ännu inte så att man inte får tycka annorlunda och med det plikta med livet för sina åsikter, nej, det är mer så att endast en åsikt i taget är godkänd av traditionell media, allt annat förkastas. Ord som “åsiktskorridor” har myntats och nyligen berikades vi med begreppet “cyklopernas land” av Knausgård. Det är två exempel av flera som jag tycker är mycket oroväckande. Jämförelsen med dåvarande Östtyskland kan tyckas stötande, är det också till viss del, men vi skall vara medvetna om att det finns en stor fara med att de personer som anser sig ha rätt och ser sig ha monopol på sanningen och när de slutar lyssna så är inte steget långt till ett förfärligt samhälle.

Den här filmen får sju tyska pilsner, inga små utan stora med guldfolie runt halsen.

PS

Det berättades en rolig historia på STASI-högkvarteret i filmen, jag tyckte den var vansinnigt kul.

Regeringschefen kamrat Honecker kom på morgonen till sitt arbete, drog upp persiennen, öppnade fönstret, tittade på solen och sade:

“God morgon, Solen. Det ser ut att bli en underbar dag!”

Solen svarade:

“Godmorgon kamrat regeringschef, det ser onekligen ut att bli en vacker dag i ditt land.”

Det blev lunch, Honecker återvänder från måltiden och tittar ut över Berlin och säger:

“God middag , Solen, det är fortfarande en härlig dag!”

Solen svarade artigt:

“Sannerligen herr regeringschef det är ett strålande väder.”

Dagen förflöt och det började bli kväll och Honecker gick fram för att stänga fönstret och sade samtidigt:

“Tack Solen för en härlig dag”

Inget svar kom från Solen, så regeringschef Honecker upprepade:

“Tack Solen för en härlig dag, men varför svarar du inte?”

Då hördes en röst från västra Berlin:

“Du kan ta dig i i röven kamrat Honecker för nu befinner jag mig i Västtyskland!”

Finns det någon under trettio som förstår en sådan historia?

Byt ut Honecker mot valfri politiker/journalist/krönikör och byt ut Västtyskland/Västberlin mot Norge. Blir historien roligare…….?!

 

 

 

Den bittra fejden av Göran Rystad

Är vi verkligen intresserade av ännu en bok om Nordamerikanska inbördeskriget 1861 – 1865? 

Svaret är definitivt ja och särskilt trevligt är det att boken skrivits av en svensk, Göran Rystad.  

Förutom detta så sätter alltid konflikter och särskilt militära sådana, avtryck i historien för lång tid framöver och det är givande att läsa om detta i och med att det ger en bättre förståelse för varför det amerikanska samhället ser ut som det gör idag. Boken är lättläst men ändå tämligen detaljerad och med en hel del intressanta illustrationer. Jag tycker boken är mycket bra och rekommenderar den varmt.

GoranRystad

 Själva upprinnelsen på konflikten förklaras på flera sätt genom att återge olika “skolors” syn på orsakerna till varför kriget startade:

  • Den nationalistiska traditionen, som betonar den moraliska stridsfrågan om slaveriet som en grund att bygga ett samhälle på och där Norden står för ett avståndstagande som är värt att gå i krig för och ett Södern där man ser slaveriet som en naturlig integrerad del i sociala livet. Denna åsikt betonar den moraliska sidan av konflikten.
  • Ekonomiska skolan, som betonar skillnaderna mellan de grunder på vilka de två antagonisterna byggde sitt näringsliv. Nordens näringsliv som är diversifierat och som vill ha skyddstullar för den växande industrin och Söderns agrara näringsliv som med basen i “King Cotton” är helt inriktad på export av bomull främst till Storbritanniens textilindustrier och sitt starka beroende av import i brist på egen produktion.
  • En sentida skola som betonar den oundvikliga konflikten och betonar fanatismen som den främsta drivkraften i konflikten.

Rystad lyfter fram dessa och andra synsätt och ger allsidiga förklaringar till krigets orsaker, som varit förhärskande under den tid som gått sedan den blodiga konflikten avslutades.


Boken behandlar sedan ett antal viktiga händelser i kriget och de illustreras på ett detaljerat sätt som vissa av oss “historienördar” finner givande.

  • Fort Sumter, där kriget startade (utan dödsoffer, med undantag för en olyckshändelse i samband med att Nordsidans befästning kapitulerade). 

Fort Sumter

  • Slaget vid Bull Run eller slaget vid Manassas, som det även kallas, där den religiöse sydstatsgeneralen Thomas J. Jackson fick smeknamnet “Stonewall” Jackson.

First_Battle_of_Bull_Run_Kurz_&_Allison

  • Duellen mellan Monitor och Merrimac (senare döpt till Virginia), där svensken John Eriksson var konstruktör till en helt ny typ av pansarskepp. En monitor finns för övrigt att se i Göteborgs hamn, där den överlevt som tankdepåfartyg innan den på senare år har restaurerats. Duellen slutade oavgjort kan man säga, men ledde till att Nordsidans sjöblockad av Sydstaterna kunde stärkas.

Battle_between_Merrimac_and_Monitor

  • Slaget vid Antietam som var ett av de blodigaste bataljerna. Det dog fyra gånger fler soldater vid Antietam än vid D-dagen 1944.

Battle_of_Antietam

  • Slaget vid Chancellorsville där sydstatsgeneralen “Stonewall” Jackson av misstag sköts till döds av sina egna trupper.

Battle_of_Chancellorsville

  • Världens första ubåtsattack som genomfördes av sydstaternas ubåt H. L. Hunley. Ubåten förliste strax efter sitt lyckade uppdrag och återfanns  och bärgades 1995.

Css_hunley_on_pier

  • Slaget vid Gettysburg som vanns av Nordsidan och som var en vändpunkt i kriget. Fram till dess hade Konfederationen, som Sydstaterna kallade sig, haft initiativet på slagfältet och fram till Gettysburg varit framgångsrika.

Battle_of_Gettysburg_1_-_3_july_1863

  • Skildringen av kapitulationen vid Appomattox

Surrender_at_Appomattox

Författaren har också ett antal intressanta personporträtt bl.a. av:

  • Abraham Lincoln, Nordstaternas president som mördades (av John Wilkes Booth) strax efter General Lees kapitulation.

The_Assassination_of_President_Lincoln_John_Wilkes_Booth

  • Ulysses S. Grant var Nordstaternas mest framgångsrika general och efter kriget president i två omgångar. Det var en ganska törstig herre och han var inte heller speciellt framgångsrik som politiker.

Ulysses_Grant_1870-1880

  • William T.  Sherman var en general på Nordsidan, som hade många krigiska framgångar. Ökänd och ihågkommen än idag för “marschen till havet” och förespråkare för det totala kriget. Han var mycket frispråkig och tyckte illa om politiker och journalister, för de senare myntade han en kommentar på latin, som lyder “Vox populi, vox humbug”.

WAR AND CONFLICT BOOK ERA:  CIVIL WAR/LEADERS

  • Robert E. Lee var sydstaternas mest  framgångsrika general och överbefälhavare. Han var respekterad av både vänner och fiender. General Lee erbjöds befäl, i krigets inledning av Unionens (Nordsidans) president Abraham Lincoln, men avböjde med motiveringen (som för övrigt de flesta officersutbildade valde att följa) att han ville vara sin hemstat Virginia trogen och Virgina valde att ansluta sig till Sydstaterna.

Robert_Edward_Lee

  • Jefferson Davis som var Sydstaternas president. Efter kriget blev han direktör för ett försäkringsbolag i Memphis.

President-Jefferson-Davis

Boken innehåller intressanta historiska noteringar och förklaringar till bland annat.

Varför har nordstatsgeneralen Joseph Hooker fått ge namn till begreppet hooker, som är engelskt ord för prostituerad?!

Joseph_Hooker

Vad har det engelska ordet sideburn (polisong) för koppling till inbördeskriget?! Klicka här för att se svaret (länk).

Vad har Elvis Presleys hitlåt “Love me tender” med konflikten att göra?      Klicka här!

The 1956 song "Love Me Tender" puts new words to a new musical adaptation of the Civil War song "Aura Lee," published in 1861. "Aura Lee" had music by George R. Poulton and words by W. W. Fosdick. It later became popular with college glee clubs and barbershop quartets. It was also sung at the U.S. Military Academy at West Point, New York.

 

Författaren

Göran Rystad, professor i historia vid Lunds universitet 1975 – 1991, är expert på amerikansk historia.